Om sommarens funderingar

 

Den här sommaren har varit rätt udda.

Jag har jobbat mycket och inte riktigt hunnit varva ner ordentligt efter skolan.

Det här leder till att jag börjat fundera och grubbla på saker som, egentligen inte alls, borde vara något att grubbla på.

Case 1 – Ny-gamla vänner

Jag har under sommaren träffar en del personer som jag känner sedan högstadie-och yrkesskoletiden.

Ett par av dessa individer är sådana som jag finner så otroligt inspirerande och starka. Jag skulle så gärna slå mig ner me dem på något kafé och bara diskutera allt möjligt.

Det känns dock inte riktigt som att det är socialt acceptabelt att be någon ta en tekopp med mig sådär plötsligt efter 7 år.

Hur skulle du reagera i sagda senario? 🙂 

Case 2 – Facebook Ångest

Jag  känner en sån fruktansvärd stress över det faktum att vi bara varit hemma hela sommaren.

Instagram och Facebook fylls till bredden av flygplansvinge bilder och “fot mot horisont” bilder.

Bilder på människor som klättrar i berg och handlar ofantliga mängder värmeljus på IKEA.

Vad ska jag berätta om i höst? Njuter jag tillräckligt av sommaren? 

Case 3 – 23-års kris

I slutet av maj satte, vad jag enbart kan kalla, min 23 års kris igång.

Jag fick total panik över det faktum att jag:

Bor på Hyra.

Kör med en rostig, tämligen solblekt bil.

Ännu studerar.

Inte vet om jag faktist vill jobba med det jag studerar.

Inte sparar 10% av min inkomst. Det ska man tydligen göra nu när man är “vuxen”.

Nää-ääh. Jag VILL INTE bli äldre nu. Så jäkla mycket att börja tänka på.

…och nu är vi här.

Ni sitter och väntar på att jag, en 23-åring med noll livserfarenhet, ska berätta hur jag på något magiskt vänster lyckades få bukt på ALLA hjärnspöken.

Ni lär bli tämligen besvikna.

Jag fick sån ångest att jag sket i allt och satte papiljotter i håret.

Till näst ska jag väll söka fram min trogna tjänare Fazers Blå och gömma mig under täcket, medan jag och Mio begrundar livets verkliga mening.

20376187_1580315912019524_5548635287960432696_n

-I

Om att vara migränstinn och att bevista föusfester.

Hur har ni det?

Jag är synnerligen trött på det regniga vädret och så är jag så fruktansvärt trött och “migränstinn*”.

*eget påfunnet ord för när man haft början till migrän fyra dagar på raken.

Jag misstänker att regnet och mina fysiska symptom har någon typ av samband, men så här kan vi ju allt inte ha det.

Jag har provat allt.

Jag har varit ut och sprungit flera kvällar i rad, stretchat, sovit (alldeles för mycket kan tyckas) och ätit mindre socker i ett försök att mjuka upp och piggna till

Det har inte gått så värst bra.

Det här leder till en viss stingslighet mina stackars rumskompisar får dras med.

Sambon har löst det genom att ha kopiösa mängder choklad undangömda för kristillfällen.

Han är inte helt dum 😉

Ajja, “he e sådee tills e var na aderleis”

Jag tänkte i varje fall dela med mig lite av vad jag sysslat med under Juli.

Jag har:

  1. Förundrats över Mys likhet med en malaxlimpa.
  2. Spanat på småfisk med Bror I och Katten Cleo
  3. Lyssnat på KAJ med resten av regionens befolkning. Med betoning på lyssnat, för vi såg inte så mycket. Ping tanten på 65+ framför oss 😉
  4. Panik letat efter Mio i 30 minuter en morgon. Hon hade oturligt nog fastnat i sambons kalsonglåda.
  5. Köpt en ny klänning och upptäkt en ny frisyr.
  6. Ätit “Pink Gin” på Skorpan. 5/5 garnnystan!
  7. Byggt ihop ett av pappas loppisfynd. Ett franskt försök till lego. Daterat 1970.
  8. Köpt en tavla som beskriver livet.

Förutom detta fick vi även äran att delta på min fasters årliga Föusfest.

Min far beskriver denna årliga sammankomst för “ett föusreiv för 40 taggare”.

Så ja.

En händelserik månad kan vi väll konstatera 🙂

Nu ska jag försöka väcka sambon och sen ska vi fira att det är onsdag.

Vi ska nämligen bli riktiga livsnjutare har vi bestämt.

Ha det bra!

-I

Om katter med starka åsikter och klockfynd.

Och det är när jag sitter i sängen med en kattrumpa i ansiktet och en bajsklönt i sängen jag bestämmer mig för att det där vinglaset sambon bjöd ut tidigare kanske endå var en bra idé…

My, den yngre hårbollen, är väldans bestämd av sig.

Hon är även en tvättäkta stadskatt.

Hon gillar inte när tassarna blir våta i gräset eller när det blåser.

Det här betyder ju i sin tur att hon förväntar sig en viss standard på detta hotell hon bor på.

Mer än hennes egna bajsklöntar i sandlådan är INTE på listan över saken hon tolererar.

Eftersom Sambon blivit smärre beroende av Prison Break hade han, oturligt nog, inte lagt märke till Mys vilda protester.

Så hon tog tag i saken med hårdhandskarna.

Hon rullade, knuffade och kastade en bajkorv in i sovrummet.

Placerade den omtänksamt på Sambons sida av sängen, och sen satte hon sig och stirrade på mig i ren protest.

Jodå.

Man kan säga att det drog ner på de positiva vindarna som blåste över denna familj i början av veckan, när jag fyndade en Omega klocka från 1966 för 2 ynka euro.

 

Man kan väll konstatera att livet fallit tillbaka där det ska vara.

Men jag är rätt okej med det. 😉

-I

Om ungdomsupptåg

HallåHallå!

Här samlas det damm bland textraderna minsann.


Förra måndagen packade hela Familjen Flax in sig i bilen och styrde kosan mot Vasa.

Min syster har nämligen skaffat sig lägenhet där och jag var oerhört nyfiken på att se den.

I bilen på väg mot vår slutdestination kom ämnet med ungdomsupptåg upp.

Min Bror påstod nämligen att ingen av Familjens medlemmar har något häftigt att berätta om den ljuva tonårstiden.

“Na coolt att berätt åt båånbååne” som han så fint lag fram det.

Jag och min syster började funder vad och var vi gjort något som skulle passa in under beskrivningen “vild och galen”, medan min far satt och skruvade på sig i framsätet.   (Man skulle allt vilja veta vilket tonårsupptåg som gjorde sig påmint 😉 )

Vi funderade länge och väl, både jag och Syster C.

Efter 10 minuters funderande, vände sig Bror I mot mig och sa:

“Va e he vildast to ha gjort nangang Ida?  Typ sticka sviiinläng?”

Låtom mig demonstrera resterande familjemedlemmars ansiktsuttryck:

Joo, men jag tackar. Alltid lika trevligt att umgås med familjen 😉

Tydligen är min street cred väldigt låg, iallafall om man ska tro min Bror I på 16 år.

Nu tror jag dock den stigit en aning, jag har nämligen druckit tre klunkar rödvin OCH varit ute till efter 00:00 två helger i rad.

Det ni, det är något att berätta åt barnbarnen 😉

-I