Om oidentifierbara telefonsvarare och en, sedan länge, förlorad värdighet.

Om du har hängt med i hörnan ett tag har du eventuellt insett att undertecknad inte bara är en själslig pensionär, utan även det största klant arslet norr om ekvatorn.

Jag kan inte för mitt liv förstå vad det är, men jag lyckas ALLTID ställa till det för mig.

Det positiva med det är ju att det genererat ett och annat blogginlägg genom tiderna. Tyvärr är de negativa aspekterna lite fler 😉

Som idag tillexempel.

Först lite bakgrundshistoria så att ni hänger med 😉

Áile har väldigt känslig mage, och efter att ha prövat de flesta ersättningar på marknaden hittade vi tillslut en ersättning som är gjord på getmjölk. denna äter hon med god aptit och är även en lite trevligare individ när hon slipper magknipet.

Ett av problemen med sagda ersättning är att den måste beställas från Tyskland. Tidigare gick den att få tag på i vanliga matvaruaffärer men den försvann från alla hyllor för ett tag sen. Den säljs i Sverige men ännu har jag inte hittat en hemsida som även sänder sina varor hit.

I alla fullaste fall drog jag  på mig detektivhatten och beslöt mig för att gå till botten med eländet.

Jag pratade med en av de nätsidorna som säljer andra produkter av samma märke och kundbetjäningen skulle försöka hitta ett svar på min fråga.
5h senare plingade det till i inkorgen och kundbetjänings killen informerade mig om att importen av sagda produkt var väldigt krånglig och att det hade att göra med myndigheternas krav.

HÄR. Precis HÄR. skulle en normal person ha tänkt “Jasså, ja det va ju inte så lyckat, men vi får väll fortsätta beställa från Tyskland då.”

Jag?

Bild 23-04-2019 kl. 16.40.jpg

Not so much.

Jag kräver alltid en förklaring på saker och ting.

“Jo det säger du” muttrade jag medans jag googlade kontaktinformation till EVIRA.

15 minuter senare, efter att ha pratat med en dam vars svenska var lika bra som min finska konstaterade vi att damen i växeln missförstått mitt ärende och  kopplat mig till EXPORT istället för IMPORT.

Hon gav mig kontaktuppgifterna till den rätta individen och jag meddelade, löjligt nöjd över mitt detektivarbete, åt Herr B att snart SNART vet vi.

Kan tilläggas att Tonis intresse var typ lika med 0 eftersom han inte störts av det faktum att maten måste fraktas hit från andra änden av Europa. 

Det är här mina klant-arsel-gener kommer fram i full galopp.

Jag följer exportdamens instruktioner och ringer ånyo till växeln och ber att få prata med den importdamen.

Var god, ögonblick säger hon i växeln, det piper till…

…och så blir det knäpptyst.

“Ojj vad märkligt. Nu tror jag nog de lurade mig” konstaterar jag skrattande åt Herr B.

Bild 23-04-2019 kl. 16.41

“De sände mig säkert till nått tomrum där de samlar alla människor de inte orkar med”

1 minut till går och jag pratar med Áile samtidigt som jag diskuterar veckans matuppköp med Toni.

Plötsligt säger en något robotliknande röst:

“Du har nått meddelandets maxlängd. Var god lämna ett nytt meddelande”

HEJ OCH HÅ VAD BRA DET GÅÅÅR!

Jag har alltså lämnat ett meddelande vars längd jag inte vet, till en människa jag inte känner, där jag både tror jag är stand-up komiker, PRATAR BEBIS SPRÅK samt diskuterar veckans meny.

!!!

Snälla någon.

Hjälp mig återfå min värdighet och kanske även en smula förstånd.

Tack.

 

Advertisements

Om en föusfest och en påskäggsjakt.

God måndag!

Jag hoppas er påskhelg bjöd på en hel massa godis och andra trevligheter.

Hos oss körde vi all in och bevistade både en 40-års fest med glitter&glamour/nitar&läder som tema samt jagade ägg hos päronen.

40-års festen ja.
Min faster, lill-faster Mia, förärade oss med en inbjudan till hennes 40-års festligheter.

Syster C och jag dansade och dansade och dansade…. jamen ni förstår.
När klockan slog 01:00 begav vi oss hem och KÄRA GÖSTA vad rolig jag hade, lever på den kvällen länge!

sdr

Det var ju som sagt tema fest och följaktligen var våra outfits lite annorlunda. Jag körde på lite 20-tals stil med paljetter och glitter, medans Herr B och Áile stod för läder&nitar delen 🙂

Klänningen är av märket RoRox. Kan verkligen rekommendera det märket om du är på jakt efter kläder med ett vist årtionde i åtanke. Kanske inte bästa kvaliteten, men för detta ändamål var den perfekt!
I håret hade jag en replika av ett av många diadem som fanns med i filmen The Great Gatsby (en av mina absoluta favoritfilmer 🙂), köpt från E-bay för några ynka €.

Igår var jag och Herr B lite slitna och rösten bar inte helt efter alla gånger vi vrålade med i låtarna 😅
Áile däremot var pigg som aldrig förr och valde att vakna första gången redan vid 05:15, då var föräldraskapet ungefär lika pigga som chihuahua nr 2…

…men efter lite övertalning somnade hon om och fick sedermera lite trevligare föräldrar  lagom till att hon vaknade nästa gång 😉


Igår kväll stundade den något nya traditionen “gömma-påskägg” hos Blomströmska klanen.

Förra året vek vi oss dubbelt av skratt under pågående ägg-jakt, och inte kunde vi ju vara sämre i år!

Syster C styrde upp hela tjottaballongen även fast majoriteten av klanen var lite mindre engagerade än vad hon fann önskvärt.

När alla hade gömt sina 4 ägg, släppte mor min lös oss

Likt kalvar på grönbete kastade samtliga familjemedlemmar ut sig genom dörren på jakt efter ägg.

För de som inte vet det, har jag en lillebror som är nyss fyllda 18 år. Det är alltså 7 år mellan oss.
7 år och 20 cm för att vara exakt. Han är jäkligt lång.

Han går under smeknamnet “lang-beina-krantshi” hos oss. Jag under smeknamnet “hobbiten”. 😉

Det är ju då inte till fördel när man ska söka ägg han gömt undan.

Ett ägg hade han  finurligt nog lyckats pressa fast på det andra “trappsteget” i en räddningsstege som befinner sig under hans sovrumsfönster på andra våningen.
Sagda steges första “trappsteg” är högre upp än jag är lång.
Jag kämpade i 5 minuter men fick se mig besegrad när far min svepte förbi och tog ägget i bara farten.

Lillebror skrattade så tårarna rann.

“Ida!! Koma! Sta ijee!” sa han när vi hittat alla hans ägg, varav det sista var placerat MITT PÅ kåpan till pappas bilsläp.
Han ställde sig bredvid fars bilsläp och skrattade hysteriskt.

“Du sir ju int e heldär”.
“Sådee lang sku du ha behöva vara för ti ens sii e” konstaterade han och höll handen 20 cm över mitt huvud.
“Du ska aldär ha fått taan e” sa han mellan skrattattackerna och höll handen 20 cm över mitt huvud.


Imorgon är det åter igen vardag.
Vi har verkligen skitit i allt vad rutiner heter denna helg, så få se hur morgondagen går för mig och Áile 😉

Om ett par nya princessbyxor.

Efter felsteget med Áiles puderrosa pricessbyxor tog det ungefär 0,5 sekunder till att jag beställt nytt garn.

Jag älskar verkligen det här mönstret och eftersom det tycks vara sommar på intågande misstänker jag användnings tillfällena vara få.
Därför fick dessa byxor top-prioritet bland mina stickprojekt.

IMG_0731_Fotor

Lagom till påskens festligheter blev de klara, Áiles pastelliga princessbyxor.

IMG_0759_Fotor

IMG_0762_Fotor

Jag misstänker att byxorna och pupu-liten mössan kommer användas flitigt under helgen 😉

Jag har stickat dessa i DROPS – Puna och mönstret hittar ni inne hos LykkeLiten.

IMG_0751_Fotor


Jag vill även rikta ett ödmjukt tack till syster C för fotoassistansen 😉

IMG_0734_Fotor


Nu tar vi påsk ledig jag och lilla familjen.
På programmet står besök hos “gambä” mommo och moffa samt en temafest för en 40-åring.
I övrigt kommer vi bara njuta av det underbara vädret vi fått och äta alldeles för mycket påskgodis 🙂

Hoppas ni får en lugn och skön påsk!
-I

Om det stora bröllopsinlägget.

Snart startar bröllopssäsongen på allvar, och i och med det tänkte jag dela med mig av våra dekorationer och blommor från förra året 🙂
Föreberden eder på ett monsterinlägg.


BORDSDEKORATIONER

Jag ville ha det väldigt enkelt. Lite lantligt blandat med, vad jag kallar, mommo-chict.

Det ska nämnas att jag inte är så förtjust i blommor överlag. Detta faktum är inte helt till fördel när man har en mor vars tv-rum ser mer ut som en djungel än någonstans där man kollar på mello en fredagskväll. 😉

Därför blev det något av en fight mellan undertecknad och mor min. Kompromissen blev följande blomsterarrangemang på borden.

IMG-20180606-WA0018
Bilden är tagen av Cindy.

Vi beslutade oss alltså att göra arrangemangen i mina kaffekoppar. Jag hade samlat på mig en hel del koppar under året eftersom jag tänkta att det nog kunde bli en rolig detalj.

Jag ville att dekorationerna på borden skulle korrespondera med min och brudtärnornas buketter, dessutom fick de inte ha någon övermäktig doft eftersom många av gästerna, inklusive brudgummen, inte klarade av det pga diverse allergier.

Vi (läs mor min) skar sedermera en passande bit oasis, satte den i koppen och fyllde på med följande blomster:

Blåbärsris
Stora, gammelrosa, nejlikor 
Vita  alstroemeria

(Om du, liksom jag, inte är verst flora-kunnig kan du klicka på namnen för att se hur blommorna ser ut 🙂 )

På mina loppisrundor hade jag förstås även passat på att samla på mig diverse andra “bra-att-ha” grejer. De tillhörande faten till kopparna limmade jag fast ljusmanchetter på.

Dessa har jag används en hel del även nu i efterhand. De är enkla att göra men så fina att ha att stå på bordet 🙂

Jag hade även plockat på mig en hel del böcker. Jag valde böcker med antingen ett romantiskt tema (shokker) eller med någon form av anknytning till mig själv och brudgummen. Det här tror jag inte någon av gästerna reflekterade över, men jag tyckte det var en rolig detalj.

Därför fanns både Topelius och Runebergs samlade verk och Colorado Avenue med på listan.
Topelius för att han liksom Herr B har Nyykabi blod i kroppen, Runeberg var från mina trakter och Herr B medverkade, tro det eller ej, i Colorado Avenue som liten gosse.

Syster Carolina hjälpte mig att skriva placeringskorten och gästerna hittade lätt till “sitt” bord med hjälp av bordsnummreringen som bestod av små jutevimplar med siffror på. Vimplarna köpte jag på E-bay för en struntsumma och de passade perfekt in i vårt tema 🙂

Vi hade vår fest på Hotell Jugend i Jakobstad och använde oss av de dukar och kuvert de hade där. Mor min pimpade med ett par lite mera trädliknande-växter och så satte far min björkar vid ingången till festsalen.

This slideshow requires JavaScript.

Den gamla cykel-tutan använde vår toastmaster och toastmadam när de ville få gästernas uppmärksamhet. Det behövdes lite tyngre doningar med vårt högljudda släkte 😉
Eftersom jag gärna ville se alla bilder våra gäster tog bad vi dem att ladda upp dem på Instagram under #TeamBoberg2018.


Brudbuketten

Det enda med bröllopet jag var helt på det klara med var min klänning och även min bukett.

Jag ville ha en liten nätt bukett, med lite eucalyptus för att få en lite mindre “städad” look. Brudtärnorna samt min syster, aka Maid of honor, hade en liknande men mindre bukett.

Blomsterna i dessa buketter är följande

Rosa pioner
Vita  alstroemeria
Eucalyptus

Jag valde en eucalyptus med smalare blad. Dels för att den var mjukare och gick att forma lättare, dels för att den doftade aningen mindre än de andra. Kan dock meddela att min torkade bukett ännu ett år senare doftar precis som när den var nygjord, så helt doftfri var den inte 🙂


UTSTYRSELN

Klänningen köpte jag “begagnad” men gjorde lite ändringar på den.
Jag bör ut midjebältet till ett med mera bling och hade den förstås omsydd för att passa mig perfekt. På fötterna hade jag ett par vita sneakers som jag pimplat med lite bling också.

Bildstrom5362.jpg
Bilden är tagen av Bildströms

Sen har vi slöjan. Åååh alltså.
Det var slöjan som sålde mig på klänningen. ÄLSKADE DEN! Sen att katterna förstås passade på att käka på den natten till bröllopet är en annan historia 😉

Nu har jag ju förstås ingen bild på knapphålsblommorna men Herr Bs syns en smula på fotot ovan.
De hade jag i sann själslig-pensionärs anda virkat till samtliga familjemedlemmar.


Jaa-a hörni, det torde vara allt.
Jag kan inte för mitt liv förstå att det snart gått ett helt år sedan den soliga dagen i Maj.

Mitt tips är absolut att försöka hitta saker och ting second-hand eller låna av bekanta. Det är min personliga åsikt att det inte ändå är värt att gå i personlig konkurs för att man valt att gifta sig.
Det är ju i slutändan inte alls det ett bröllop handlar om. 🙂

Efter att ha rotat igenom alla våra bilder tror jag bestämt jag ska titta på vår bröllopsvideo också 🙂
-I

 

 

Om en skilsmässo-framkallande klädställning.

Idag var den fruktade dagen kommen.
Dagen vi, tillsammans, skulle bygga jag och gubben.

Jag hade gjort en ritning åt Herr B och han var, om än lite för mallig, säker på att vi skulle klara av att bygga min klädställning.

Till saken hör att jag och Herr B inte alls är speciellt duktiga när det kommer till byggande och snickrande. Jag vågar nog påstå att vi är de mest odugliga snickarna på den här sidan ekvatorn.

I alla fullaste fall hade jag en längre tid drömt om en klädställning där alla våra (hem)stickade plagg skulle få hänga på parad.

Jag är inte alldeles förtjust i de plastigare versionerna, och eftersom vi har måttligt med extra utrymme ansåg jag det vore bäst, och framför allt billigast, att bygga en ställning själv.  ”Det kan väll inte va så svårt?” konstaterade både jag å Herrn´.

Men joohoorå ser ni!
Hör man till denna familj är det ungefär lika svårt att bygga ihop några rundpinnar som det är för en annan att bygga ett hus.
Kan inte för mitt liv förstå hur människor klarar sig igenom husbyggen med förhållandet intakt, för vi kommer nätt och jämt genom byggen i klädställnings klassen.

6 rundpinnar, 6 skruvar, 2 blåmärken, lite läder och x-antal svordomar senare är den klar.

Min och Áiles klädställning för stickade alster.

dav

Jag ville ha lite av en dubbeldäckare i ena änden eftersom Áiles kläder inte är så stora ännu 🙂 

Jamen lite stolt är man ju faktist.

Nu har nog mor din Ernstat till det” sa Herr B till dootro medans han stolt visade upp  det färdiga åbäket.

Precis som vid alla andra tillfällen när vi färdigställt ett projekt där vi båda (försökt) sammarbeta konstaterade vi att när vi väll köper ett eget hem, är det nog fördelaktigt om det är i något så närt gångbart skick 😉


Receptet på denna skönhet är följande:

4 stycken rundpinnar 28mm/diameter á 170cm

2 stycken rundpinnar (smalare än de andra) á 140cm

Skruvar

Läder


dav

dav

dav

Mjoorå, nu är då bara ett problem.

Sticklusten blev ju inte precis mindre och jag känner ett plötsligt behov av att sticka en, eventuellt tre, nya tröjor åt mig själv.  Då är det ju en HIMLA tur att jag nyss smög mig in på raverly och klickade hem dessa mönster. (klicka för dam/klicka för barn)
Så kan vi förhoppningsvist matcha till vintern, dootro och jag 😉

Om påskens kattgräs.

Tidigare i veckan, en dag när dootro var på gott humör, beslutade jag mig för att så årets påskgräs.
Hos oss har vi alltid korngräs eftersom det är ett kattvänligt alternativ.

Problemet med korngräs är att det är mycket grövre än vanligt påskgräs, det blir liksom inte lika fint alla gånger.
Desto större kärl man sår i desto mer likt en bambuskog blir det 🙂
Dessutom missförstår Los Hårbolls alltid varför vi valt att så påskgräs och nästan varje år sedan vi blev med katt har det sett ut såhär

 

 

Förra året gick det snäppet bättre en stund, men likväl var det jord över hela lägenheten efter ett par timmar av ihärdigt grävande av hårbollarna på bilden.

 

 

Det var därför med viss motvillighet jag beslöt mig för att ändå så lite påsk-/kattgräs. Klart ungen måste få ha påskgräs sin första påsk tänkte jag.
(Som om hon kommer minnas det liksom… “Jo jag minns nog när mamma trotsade katterna och sådde påskgräs för min skull…)

På vårt bröllop hade vi gjort blomsterarrangemangen i udda kaffekoppar (håll utkik efter ett inlägg ang. just dekorationerna på bröllopet, det är under konstruktion)…

…och en del av dem sparade jag trots att Herr B hade rätt hårda protester mot mina pensionärs koppar.
“Når ska du använd dömde Ida? ALDRIG!”

Jag säger likt dem gamla damen i nya mamma-mia filmen:
It’s called KARMA and it’s spelled HA!

IMG_20190411_112536.jpg

För se tant har nämligen sått sitt påskgräs i dem.
Jag måste få lov att säga att det är OERHÖRT mommo-chict och härligt.
Faktist.

Nu återstår det bara att se om det faktist blir gräs av det också, eller om jag och mina väldigt o-gröna fingrar hinner ha livet av stackarna innan de hunnit börja gro 😉

-I

 

Om ett ABC-projekt.

Sedan vi fick inse att vi blir kvar i den här lägenheten ett tag har Herr B och jag bestämt oss för att verkligen boa in oss ordentligt här.

Det mina damer och herrar betyder DIY-PROJEKT till TUSEN!!
Älskar’t! ❤
Så nu blir det förhoppningsvis lite sådana inlägg på bloggen 🙂


I söndags var vi på kalas hos min moster och Áile fick ärva en tavla av min kusin Rasmus.

En helt vanlig ABC-tavla med svarta konsonanter och röda vokaler.

dav

Den torde vara av IKEA-ursprung, och genast när min moster frågade om jag ville ha den växte ett litet DIY-projekt fram i tants skalle.

Rött finns inte med på listan med favoritfärger men jag älskar dova pastelliga färger och blommiga mönster. Dessutom har jag ju tänkt att Lillon ska få tavlan i sitt rum när hon väl har ett, och jag som redan inrett detta ickeexisterande rum har ju förstås ett färgtema i åtanke 😉

Jag packade således ihop min lilla familj och for på pastell-blom-papper jakt.
Det visade sig vara mycket enklare än jag först befarat och glad i hågen skred jag till verket på måndagskvällen.

Resultatet blev faktist riktigt bra, om jag får lov att skryta på mig själv!
Tänk vad lite papper och EriKeeper lim kan göra 😉

 

Tills Áile har sitt eget rum får den hänga i vår hall 🙂

Nästa projekt på listan är en klädställning, en som både jag och Lillon kan hänga våra stickade plagg på!
Ritningen är gjord och jag har bokat in en resa till närmaste trävaruhandel i helgen, nu gäller det bara att sälja in konceptet med Herr B också 😉

-I

 

Om Instagram i pappersformat.

Under en längre tid har jag nojjat sönder över alla bilder jag har på instagram.

I många fall är det enda stället jag har dem, och jag har varit/är rädd att de ska försvinna vid en eventuell Instagram kollaps. 😉

Jag hade redan under en längre tid planerat att beställa efter alla bilder va för sig för att göra ett album, men eftersom jag har en förkärlek till ordkonsten också ville jag få med texterna.

Efter lite funderande hit och dit beslöt jag mig för att försöka göra fotoböcker istället, och OJJ vad nöjd jag blev!

img_20190404_124055.jpg

Så kul att ha alla bilder från ett år i samma bok.

dav
dav

Definitivt något jag rekommenderar om du, precis som undertecknad, inte riktigt litar på alla dessa appar 😉

-I

 

 

Om fasader och en vingejakke.

Igår slog jag följe med min vän Matilda och hennes syster till en kvinnokväll för att lyssna till en paneldiskussion om fasader.

Missförstå mig rätt när jag säger att jag fortfarande är alldeles trött i huvudet.

Dessa kvällar sätter så mycket tankar och funderingar i rullning. Hela vägen hem diskuterade vi tre olika saker vi (eheh mest jag) börjat funder på.
Jag kunde ha fortsatt flera timmar till.
Det är så oerhört intressant att lyssna till andras uppfattningar och tankar.

Sticksömmen som jag hade tagit med mig förblev orörd, det fanns liksom inte tid till att både lyssna, reflektera och sticka för mig 😉
Så Áiles nya princessbyxor jag hade tänkt visa er får vänta ännu en stund.

Något som däremot är helt klart är hennes VingeJakke 🙂

vingejakke_lavendel

Om du är sugen på att sticka din egen vingejakke hittar du mönstret i KlompeLompes sommarbarn. 

IMG_20190402_104833.jpg

Jag har stickat min i DROPS baby merino. (färg 39)

Tant har försökt gaska upp sig när det kommer till bilderna här i hörnan. Tyvärr har jag enbart min telefon till förfogande så det blir inga pinterest-inspo bilder precis 😉 

Nu ska jag passa på att sticka lite på princessbyxorna innan barnet får för sig att vakna från sin eftermiddags lur!

-I

Om veckans motvind.

Jag har ju, som bekant, en princip här i hörnan.

Det är ingen “putsad” version av mig själv eller livet överlag.
Jag har ju liksom fått nog av alla polerade fasader vi ser överallt dessa dagar.

Det är ju, precis som vi alla vet, en del motvind i livet också.

De senaste veckorna har det nog i ärlighetens namn varit lite väl mycket av just den sorten. 


Veckans motvindsrubriker lyder alltså:

Huslåns-besvikelser och prickigt barn.

Huslån ja…
I skrivande stund hyr vi en 60 kvadrats lägenhet av kommunen. Lägenheten är fin, rätt ny renoverad. Lite trångt om saligheten är det ibland men för det mesta räcker den, rent storleksmässigt, gott och väl åt oss tre, men den är ju inte vår. Dessutom är jag inte så förtjust i området och känner mig stundvis väldigt isolerad.

Det här med eget hem, det känns ju som att det är nästa steg i livet.
Eftersom jag är en människa som gärna vill ha all information om… allt, beslöt vi oss därför för att prata snällt med banken innan vi fortsatte drömma.

Det gick dock inte helt som på Strömsö och vi får, om än något motvilligt, bara konstatera att vi behöver spara mera pengar.

Det här är en sån sak som lagt sig lite som en dimma över humöret. Jag vill ju att Lillon ska få ha ett eget rum där hon kan stöka på med sina leksaker i fred.  Det är kanske inte riktig aktuellt ännu på ett år eller två, men bara den där vissheten om att det nog kommer dröja längre än så innan vi har ett “eget” hem, har dragit ner humöret en del.

Och även om jag helst skulle ha gjort som Áile…

IMG-20190329-WA0005.jpeg
…räckt ut tungan, kollat i kors och även gärna stampat lite lätt i golvet för att visa mitt missnöje åt vår snälla banktant, är det ju inte hennes fel.

Någon större katastrof är det ju självklart inte, och vi har efter en del funderande beslutat oss för att försöka hitta en 3-rummare lite mera centralt att hyra istället.


Som rubrik två lyder har mitt barn intagit en något mera prickig form denna vecka.

Áile har, enda sedan födseln, haft det lite jobbigt med huden. Torr och eländig har den varit. Under veckan som gått har dock utslagen blivit avsevärt värre och jag sökte råd på en av “mamma-grupperna” jag är med i på Facebook.

Skärmavbild 2019-03-30 kl. 15.53.43.png

Efter att ha fått en stor hop med goda råd, och en sväng till jouren, har det nu konstaterats att hon högst antagligen lider av mjölkproteins allergi.

Inte riktig det jag hade hoppats förstås men precis som huslåns historien är det ju ingen större katastrof 🙂


Jamen sådär, då har vi klarat av de där lite mindre trevliga grejerna livet bjuder på också. Jag tror det kan vara nyttigt att göra det ibland också 🙂

Jag hoppas den nya veckan bjuder på mer medvind än motvind för er, och att ni kanske slänger upp en “meltdown” bild av barnen eller varför inte en snapshot av det stökiga vardagsrummet, istället för den där perfekta och välkomponerade bilden av eftermiddagskaffet.
#hildursverklighet kan ni använda, om andan faller på, så samlar vi dem så att vi gemensamt kan sitta och skratt-gråta åt livet 🙂
He ir en lycko ti deil mee se 😉

-I