Jag kan inte riktigt släppa en diskussion jag hade med Matilda tidigare under dagen.
Vi reflekterade över hur svårt det blivit att ha en åsikt.
Det blir lätt att man istället för att säga vad man tycker, väljer att vara tyst.
Några bra exempel kan vara diskussionerna som går heta angående att erkänna ett tredje kön, vad som är och inte är sexuella trakasserier eller huruvida kyrkan ska viga samkönade.
Om vi riktigt benar ut dessa så handlar det ju om två parter med skilda åsikter.
Min väldigt enkla fråga här är, varför kan enbart en åsikt vara sanning?
Jag tycker liksom inte det är okej att propagera en åsikt som “den rätta”.
För varje individ har en egen uppfattning om ämnet och därför även en egen “sanning”.
Förstår ni hur jag tänker?
Vi kom även fram till att allt som oftast blir man kallad “gammal modig” om man ifrågasätter den åsikt som är “populär”.
Det är ju genom att ifrågasätta vi utvecklas.
Jag kan ta några exempel på kommentarer jag fått efter att ha berättat något av följande i en diskussion.
Jag har aldrig druckit mig full. Jag trivs inte i korta klänningar. Jag tror på en Gud. Jag ska gifta mig till våren. Jag äter inte vegansk kost.
“Ser du ner på folk som dricker?”
Nej.
“Tycker du kvinnor som klär sig i korta kjolar är sämre än dig då?”
Nej.
“Både du och jag vet nog att den där boken enbart är påhitt!Är du dum eller?”
Nej jag anser mig inte vara dum.
“Jaha? Jag skulle aldrig gifta mig i kyrkan. Speciellt inte när jag bara är så här ung. Det är rätt dumt!”
Okej. Det är ingen som antyder att du måste göra det heller. Du ska gifta dig där och när du vill.
“Äter du kött? Fy fasen va äckligt. Det är ju mord.”
Du får själv välja vad du stoppar i din kropp. Därför får jag göra detsamma.
Om man inte “följer strömmen”. Om man väljer att ha en annan åsikt gentemot den som är “populär” verkar det som att motparten alltid anser att de har all rätt ifrågasätta, eller rent utav vara otrevliga.
Det här är så fruktansvärt frustrerande. För jag förstår helt ärligt inte varför det är okej för dig att ifrågasätta mina åsikter, men jag inte har rätt att ifrågasätta dina.
Det ända sättet jag någonsin kommer förstå din synvinkel är ju om jag får ifrågasätta den och får reflektera över dina svar.
Det här mina vänner är orsaken till den där stora sprickan mellan diverse grupper av människor.
“För och emot”
“Inne eller ute”
Missförstå mig inte nu, båda “sidor” är lika duktiga på att dumförklara eller kritisera den andres åsikt. Jag vill även klargöra att en åsikt som i sin tur blir till en handling som skadar en annan människa, i mina ögon inte på något vis är “rätt”.
Jag ifrågasätter bara varför det är så.
Live and let live.
So what om jag inte har samma åsikt som dig? Jag personligen, kommer knappast ändra på min åsikt för att du tycker jag är gammalmodig och dum i huvudet. Tvärtom. Jag kommer envist stå kvar vid min åsikt.
Vi måste inse att vi inte kan ändra på alla. Ett samhälle kan inte bestå av en grupp människor som håller med om allt.
Jag är en sån person som alltid ifrågasätter allt. Jag vill få saker och ting förklarade för mig, på ett sakligt och trevlig sätt.
Det har fått mig att inse att jag alltid har något att lära av motparten och jag anser att vi aldrig någonsin blir fullärda.
Med detta lite små flummiga inlägg önskar jag er en trevlig helg och en fin farsdag!
-I
hildurshorna.wordpress.com 