Om #Dammenbrister

29 November 2017

Över 6000 har skrivit under uppropet. Jag hann tyvärr inte med, men känner att jag ändå vill hjälpa till.

Jag har ju varit rätt “lyckligt lottad” och har inte behövt uppleva något av den kalibern som hundratals kvinnor vittnar om. (Läs vittnesmålen här!)

Redan nu finns det i YLEs kommentatorsfält  kommentarer, av mestadels män, som påstår alla dessa kvinnor enbart ljuger ihop dessa historier.

Jag kan inte låta bli att undra om de är nervösa för att deras egna snedsteg ska uppdagas.

Det verkar också vara så att det är den äldre generationen som har svårt att tro på dessa historier. “Sånt hände inte förr, det är internets fel”

Ni har fel. Det här är inget nytt fenomen. Det är bara det att rösterna inte har räckt till förrän nu.

Min mormor berättade för mig om hur det var vardagsmat att bli tafsad på när hon jobbade i Vasa i sin ungdom. (1960ish skulle jag tro) Chaufförer som inte egentligen var anställda av min mormors arbetsplats tog sig friheter och ingen, inte ens kvinnorna själva, reagerade.

Min mormor är en ganska “ampär” kvinna och en dag fick hon nog.

“Jag stod och jobbade när en av de där chaufförerna än en gång tog mig på brösten. Jag blev så arg att jag tog av mig min ena träsko, slog till honom och sa åt honom att aldrig göra det igen”

Fasen alltså! GO MORMOR! Stolt barnbarn här!

Vi måste sluta blunda för det här nu mina vänner. Ung och gammal. Män och kvinnor.

This ends now.

#dammenbrister

23845764_10156251961938968_7703448853535282748_o.jpg

 

 

Advertisements

Om en tisdag i November.

 

Här efter följer en kort sammanfattning av dagen:

09:30

Masar mig ur sängen. Känner en strimma hopp över min frukost som idag består av chiapudding, en helt ny kulinarisk upplevelse för undertecknad, som enligt alla källor på diverse sociala medier är super gott.

09:45

Hoppets låga släcks när min chiapudding ser mer ut som en samling grodyngel än som alla bilder jag hittat på Pinterest.

09:47

Smakar på min grodyngelspudding.
Överger sagda pudding. (Urk!)

09:50

Brer en macka och tänker “alla Instagram människor har ju avokado på mackan, det är säkert gott”

09:51

Försöker mosa min avokado. Inser snabbt att mängden avokado inte alls kommer funka på min rågbrödsmacka.

09:55

Avnjuter en… Avokado med rågbröd.

10:10

Får för mig att storstäda sovrummet. Kastar ut samtliga, mindre, möbler. Dammsuger. BYTER GARDINER (?!?!)

10:25

Hör mig själv yttra orden “Här borde vi möblera om”.

10:55

Inser att sängen är för stor för att ha på andra ledden.

11:25

Bestämmer mig för att hänga upp en stjärna i fönstret.

11:26

Hänger upp stjärnan, men börjar höra mystiska ljud INIFRÅN en av jullådorna.

11:28 

Hittar Mio, i full färd med att äta glitter i en av lådorna. Muttrar “kattraati” x-antal gånger och avlägsnar Mio ur lådan.

11:33 

Försöker få julstjärnan att hänga mitt i fönstret.

11:34

Försöker lite till.

11:35

Försöker gömma sladden till stjärnan. Uppfinner en egen “upphållningsmekanism”.
Är utomordentligt nöjd med sagda uppfinning.

11:37

Hör en duns. Min uppfinning är med andra ord inte värd att patentera.
Ger upp och tejpar sladden i taket.

11:45

Klär en mini-julgran i vardagsrummet.
Påminner mig själv att “Han sa aldrig något om att klä den lilla vita granen” när jag minns sambons uppmaning om att INTE klä granen ännu.

12:00

Syr två kuddfodral till soffan.

12:15

Skrämmer slag på My när jag, i misstag, kommer närmare än 2 meter med dammsugaren.

13:15

Hör en svag duns i sovrummet.

13:16

Hittar Mio i Sambons klädskåp. Hon äter på hans träningsväska. Avlägsnar katt.

13:20

Tar en paus för att äta choklad.

14:00

Räddar en tomte från at bli uppäten. (Mys revansch aktion)

14:15

Ber Mio sluta äta upp barren på min vita gran

15:45

Lämnar allt ansvar för samtliga julsaker åt Sambon. Gör lasagne.

16:15

Inser att lasagnens översta lager har lite väll mycket likheter med konsistensen på ett knäckebröd.

 

Det är någongång där mellan 16:45 och 17:00, när Sambon dammsuger i toaletten, Mio envist försöker äta upp en julgransboll och My väljer att äta spenat istället för sin köttbulle som jag tar min chipspåse och ger upp för dagen.

Imorgon är en ny dag 😉 🙂

 

Om tröga skoldagar och julförberedelser.

Det är trögt på bloggfronten nu.

Inspirationen vill inte riktigt infinna sig.

Det har varit ett par tuffa veckor med mycket skolarbeten och tunga dagar.

I egenskap av julälskande förtidspensionär har jag dock givetvis skrapat ihop tillräcklig ork för att börja förbereda inför julen.

Efter ett par veckor med dåligt humör tyckte till och med sambon att det var dags.

“Ida, kanske du sku börja må bättre om du sku julpynta lite?”

Say no more liksom.

Så nu har ett par tomtar (läs halva min jullåda) smugit sig fram ur gömmorna.

Igår blev det även en sväng till grannstaden för att höja humöret.

Jag förbarmade mig över två påsar Lindt Lindor choklad och måste faktist säga att jag känner mig aningen gladare efter att ha provsmakar ett par 😉

A woman’s got to do what a woman’s got to do… typ…

Det hela slutade även med att jag lyckades övertala Sambon om att vi visst behöver en julgran.( det blev julgransförbud här i huset efter fjolårets… incident(er)…)

IMG_20171123_120511.jpg

Ännu står den… nästan rakt och samtliga “barr” är intakta.

Eventuellt kan den behöva en så kallad “anti-katt” dusch med lite citrus extrakt, men det är sånt man får ta 😉

Jag fick dock stränga order om att det inte får infinna sig några som helst dekorationer i /på granen innan lilla-jul.

Fast då igen räknas väll kanske inte julgransljus som dekorationer? Eller?

Efter gårdagens utflykt är jag även rätt säker på att sambons Grinch-tendenser enbart är en front.

Han sökte nämligen helt självmant upp H&Ms fulfina jultröjor.

Där stod jag, med ögonen stora som julgransbollar (hehe)

Det oroar mig en aning att jag ska gifta mig med denna karl.

Här har man trott han är Grinchens vänsta hand och så visar det sig att han inte är det?

Känner jag överhuvudtaget denna man?

Jaja.

Behöver jag ens nämna att det får lov att bli jultröjor till samtliga däggdjur i detta hushåll ? 😉

Skam den som ger sig säger jag bara.

Nu ska jag försöka bena ut ännu några bokförings uppgifter…

Måtte jullovet komma snart…

Ha en bra vecka!

-I

 

 

Om “rätt” åsikter.

Jag kan inte riktigt släppa en diskussion jag hade med Matilda tidigare under dagen.

Vi reflekterade över hur svårt det blivit att ha en åsikt.

Det blir lätt att man istället för att säga vad man tycker, väljer att vara tyst.

Några bra exempel kan vara diskussionerna som går heta angående att erkänna ett tredje kön, vad som är och inte är sexuella trakasserier eller huruvida kyrkan ska viga samkönade.

Om vi riktigt benar ut dessa så handlar det ju om två parter med skilda åsikter.

Min väldigt enkla fråga här är, varför kan enbart en åsikt vara sanning?

Jag tycker liksom inte det är okej att propagera en åsikt som “den rätta”.

För varje individ har en egen uppfattning om ämnet och därför även en egen “sanning”.

Förstår ni hur jag tänker?

Vi kom även fram till att allt som oftast blir man kallad “gammal modig” om man ifrågasätter den åsikt som är “populär”.

Det är ju genom att ifrågasätta vi utvecklas.

Jag kan ta några exempel på kommentarer jag fått efter att ha berättat något av följande i en diskussion.

Jag har aldrig druckit mig full. Jag trivs inte i korta klänningar. Jag tror på en Gud. Jag ska gifta mig till våren. Jag äter inte vegansk kost.

“Ser du ner på folk som dricker?”

Nej.

“Tycker du kvinnor som klär sig i korta kjolar är sämre än dig då?”

Nej.

“Både du och jag vet nog att den där boken enbart är påhitt!Är du dum eller?”

Nej jag anser mig inte vara dum.

“Jaha? Jag skulle aldrig gifta mig i kyrkan. Speciellt inte när jag bara är så här ung. Det är rätt dumt!”

Okej. Det är ingen som antyder att du måste göra det heller. Du ska gifta dig där och när du vill.

“Äter du kött? Fy fasen va äckligt. Det är ju mord.” 

Du får själv välja vad du stoppar i din kropp. Därför får jag göra detsamma.

Om man inte “följer strömmen”. Om man väljer att ha en annan åsikt gentemot den som är “populär” verkar det som att motparten alltid anser att de har all rätt ifrågasätta, eller rent utav vara otrevliga.

Det här är så fruktansvärt frustrerande. För jag förstår helt ärligt inte varför det är okej för dig att ifrågasätta mina åsikter, men jag inte har rätt att ifrågasätta dina.

Det ända sättet jag någonsin kommer förstå din synvinkel är ju om jag får ifrågasätta den och får reflektera över dina svar.

Det här mina vänner är orsaken till den där stora sprickan mellan diverse grupper av människor.

“För och emot”

“Inne eller ute”

Missförstå mig inte nu, båda “sidor” är lika duktiga på att dumförklara eller kritisera den andres åsikt.  Jag vill även klargöra att en åsikt som i sin tur blir till en handling som skadar en annan människa, i mina ögon inte på något vis är “rätt”. 

Jag ifrågasätter bara varför det är så.

Live and let live.

So what om jag inte har samma åsikt som dig? Jag personligen, kommer knappast ändra på min åsikt för att du tycker jag är gammalmodig och dum i huvudet. Tvärtom. Jag kommer envist stå kvar vid min åsikt.

Vi måste inse att vi inte kan ändra på alla. Ett samhälle kan inte bestå av en grupp människor som håller med om allt.

Jag är en sån person som alltid ifrågasätter allt. Jag vill få saker och ting förklarade för mig, på ett sakligt och trevlig sätt.

Det har fått mig att inse att jag alltid har något att lära av motparten och jag anser att vi aldrig någonsin blir fullärda.

Quotefancy-2398723-3840x2160

 

Med detta lite små flummiga inlägg önskar jag er en trevlig helg och en fin farsdag!

-I

 

 

 

 

 

 

Om utstyrslar och lasagne.

Denna tisdag har jag fått så mycket gjort att jag knappt tror det själv.

Jag började dagen med att städa upp här hemma och styrde sen kosan mot vävstugan.

Jag har till och med gjort lasagne åt Sambon, och om man känner mig så vet man vilken bedrift det är.

Jag är liksom den typen av människa som bränner havregrynsgröt och, enligt sambon, skär tomater från fel ända.

På hemvägen från vävstugan svängde jag således in via en av stadens många matvaruaffärer för att handla lite grejer till kvällens middag.

Jag fick både en och annan mystisk blick när jag swischade genom centrum.

Det fick sin förklaring när jag såg mig i spegeln.

När jag kom hem möttes jag av en rödbrusig figur med ihop korvad mössa under hjälmen. Addera mina något pensionärsaktiga glasögon också, så såg jag lite ut som en rödbrusig mulvad med synproblem där jag stod.

Där stod jag alltså, som en annan röra, medan jag till min fasa ser allas vår fabulösa tvåbarnsmor Carola stå bakom mig i kön, alldeles fruktansvärt vardags snygg .

Jag blir ju så fruktansvärt starstruck när jag ser dessa människor, för de är människor jag ser upp till.  Samma sak händer typ varje gång jag lunchar på AfterEight och Ellen står i kassan.

Jag gömde mig lite generat under min korviga mössa och plockade ihop mina saker.

Jaja.

Vi lämnar den storyn och behöver inte ens börja diskutera mitt val av skodon.

Jag fixade iallafall en lasagne och ni kan ge er på att Sambon var förvånad när han kom hem 😉

Kvällen peakade när vi for en sväng via Erkis Hall och jag, till min stora lycka, fann både hyacintdoftande tvål samt nya tofflor 🙂

tenor.gif

 

Det blev en dag som får 5/5 garnnystan det här!

Imorgon ska jag gå på premiären av oratoriet Skymning Gryning. Min mor sjunger nämligen i kören 🙂

Hoppas ni får en bra vecka!

-I

Om en vinnare

Det har blivit dags att utse en vinnare i min lilla jubileums tävling!

Med hjälp av google och deras slumpgenerator har vi fått fram en vinnare…

vinnare_tävling

Grattis! 🙂

Jag önskar att vinnaren slänger iväg ett mail till mig med önskad poster storlek samt adress 😀

hildurshorna@gmail.com