Om sommarlov.

Jag har bestämt mig för att ta sommarlov från bloggen.
Nya, friska tag till hösten igen!

Ha en fin midsommar och en underbar fortsättning på sommaren!

IMG_2295.JPG

Advertisements

Om, ännu, en flytt.

För ungefär ett år sedan, i augusti 2018, flyttade jag och maken från vår lilla mysiga lägenhet i stan till ett radhus i Larsmo.
Vi skulle nog inte ha flyttat just då om det inte var för att våra hyresvärdar ville ha lägenheten för eget bruk.

Vi har inte riktig trivts där om vi säger som så.

Men se!

Precis som rubriken lyder har vi flyttat…IGEN
De 7 åren vi har varit tillsammans jag och maken har vi flyttat 5 gånger.

Mjoorå.

De senaste fem åren har vi flyttat 1 gång varje år.
Vi har dessutom lyckats pricka in antingen den dag på året det varit varmast ELLER den dagen på året när regnmängden varit löjligt stor.

Utav de tidigare 4 ställena vi kallat hem har inget känts helt rätt.
Man kunde ju tro vi totalt tappat hoppet vid det här laget, men men, skam den som ger säg säger jag bara.

I alla fullaste fall.

Nu sitter jag här, i “mitt” nya kök, och måste faktist säga att det känns riktigt bra så här långt.

Vi har haft turen att få hyra en rätt nybyggd trerummare och för första gången sedan vi flyttade ihop för 6 år sedan känns det som att jag kan tänka mig att bo här en längre tid.

IMG_20190617_115538.jpg

Det är intressant det här med att skapa ett hem.
Jag har inte riktig fått till det i våra tidigare bostäder, men här känns det redan som ett hem fast det är fullständigt kaos i alla vrår.

Under dagens promenad med Áile kändes det om möjligt ÄNNU bättre, för här har vi en grusväg kantad med hundkex och smörblommor att promenera längs.

Screenshot_20190617-120338

Jag är verkligen ingen människa som trivs på bostadsområden eller i höghus. Och även om vi bor på ett område med mycket grannar känns det ändå mera som “på landi” än som i stan, om ni förstår vad jag menar.

Här kommer vi nog trivas.

-I

 

Om ännu en romper.

Senaste projektet av stickorna!

IMG_1169_Fotor

En Dahlia-romper stickad i Drops Baby Merino.
Färg 39 – Lila Orkidé

IMG_1167_Fotor
Jag är helt förälskad i det här mönster och tror bestämt jag kommer få lov att sticka en tröja också 🙂

IMG_1171_Fotor

Mönstret kommer ur boken Kjærlighet på pinner av Lene Holme Samsøe

 -I

Om tårtor och bröllopsdagar.

Man märker på de allt mer glesare inläggen att det börjar bli sommar.
Det är samma visa varje år, jag har liksom ingen vidare skrivlust dessa tider.
Det finns så mycket annat att göra!

I helgen firade jag och min man vår första bröllopsdag.
Hur vi firade?

Lövbiff, ishockey och tårta!

Jag är ju lite av en ishockeyfantast så ni må tro VM-vinsten har glatt mig de senaste dagarna 😉

Till skillnad från den mera traditionsenliga, och upptinade, tårtan valde jag att baka en helt ny 😉
Jag älskar att baka, men det är en av de intressen som jag inte riktig hinner med nu för tiden.
Därför tog jag tillfället i akt och bjöd in Familjen Flax på bröllopsdagskaffe 😉

IMG_1177_Fotor.jpg

I övrigt händer det inte så mycket just nu. Det är nätt och jämt så vi hinner med vardagen nu känns det som.

Ett loppis besök eller två finns inbokat denna vecka samt ett par student och examensfester.

Funderar även på att rensa ur skåpen en aning. Vi funderar på att eventuellt flytta… igen!… och jag VÄGRAR packa ner alla de grejer vi ändå inte använder 😉

Jodå, så lite sånt denna sista vecka i Maj… få se vad Juni har att erbjuda! 🙂

-I

 

Om en resa till andra sidan pölen.

Så har vi ånyo tagit oss nästan till veckans mitt.
Dessa veckor alltså, de bara flyger iväg!

I helgen styrde jag, Herr B, Dootro samt mina syskon kosan till vårt västra grannland. Vi skulle nämligen möta upp min mor och far som befunnit sig i sagda stad en vecka.
Målet var Stockholm, närmare bestämt Lidingö, där min mors moster Ingegerd numera bor.

Ingegerd tog sig till sverige so 17-åring och började jobba som barnflicka där när det begav sig. Nu för tiden är Ingegerd 86 år och en dam med riv i.Det är nog en stor del av samma temperament och beslutsamheten som finner sig i, den något korta, damen som även hittat till mig och det är väll kanske också därför jag alltid har älskat Ingegerd.

Även om damen dessa dagar har sin trogna rullator med sig, är det med viss svårighet man försöker hänga med när hon sätter fart i tunnelbanan. Att hon är en riktig Stockholmare är det inga tvivel om.

Förr, när vi var små jag och mina syskon, kom Ingegerd alltid hem en månad på somrarna.
Lyckan som infann sig när man fick åka till Ingegerd och mormors hemgård i Koskö eller Kostchen (stavas det så ? 😉 ) alltså! Vi grillade nästan alltid korv, som vi åt med Sorsakoskis bestick, och så hade hon alltid resväskan full med OLW-chips, mentos och hårda fruktkarameller från båten.

När jag kramade om Ingegerd i lördags var det 8 år sedan sist.
Alldeles för länge, men hon var sig lik! Rapp i svaren och allt hon sa var med glimten i ögat. Precis som förr.
Det rosa-lila läppstiftet hade hon på sig och det grå håret var kammat bakom öronen.
Doften, den där doften som jag så väl känner igen från huset i Koskö, slog emot mig i dörren.

Att dessutom få presentera henne för både Toni och Áile var så roligt! Som hon har funderat och frågat om “hande karin miin” när vi pratats vid på telefon.

Vi spenderade hela lördagen med Ingegerd och precis som varje gång vi hälsat på henne var det så svårt att säga hejdå på Stockholms gator.

Något röda i ögonen begav vi (jag, syster C och mor min) oss sedan mot ABBA museet.
ALLTSÅ!
Vilket häftigt upplägg!

En tisha rikare styrde vi sedan kosan mot en uteservering och däckade rätt snabbt i hotellsängen den kvällen 🙂

Skärmavbild 2019-05-21 kl. 22.20.12.png

På söndagen var vädret inte det bästa så hela Familjen Flax beslöt sig för att ta sig till Naturhistoriska Riksmuseet innan vi, något motvillig, begav oss mot hamnen igen.

En så värdefull resa, med såå många skratt och den här gången tog både jag och Herr B beslutet om att Stockholm nödvändigt måste besökas åtminstone en gång i året.

Sådeså.

 

-I

Om Alabamas nya lag.

Jag har aldrig varit rädd för att öppet berätta mina personliga åsikter.
Jag tror inte på att gömma mig själv, även om jag nog gjort det den senaste tiden privat.

Igår slog nyheten om Alabamas abortförbud till som en tsunami.
Hela internet var i uppror och jag personligen trodde inte det var sant.

Att vi, livmoderbärare, ännu 2019 måste slåss för rätten till vår egen kropp är så sjukt vridet.

I Alabama fallet, är grunden till denna lag baserat på bibeln.

 Den här lagstiftningen står som ett kraftfullt testamente över Alabama-bornas djupa övertygelse att varje liv är en helig gåva från Gud

Jag vill verkligen tro att min dotter kom till mig av en anledning. Att någon skapat henne bara för mig, MEN det betyder också att jag aldrig skulle tvinga min egen dotter att föda ett barn hon inte vill, kan eller är tillräckligt vuxen för att ta hand om.

Jag tänker inte gå in mera på den religösa aspekten, jag tror verkligen att det är upp till varje enskild individ att ta ett beslut så pass stort och livsomvälvande som en abort faktist är.

Det är inget lätt beslut för någon.

I Alabamas senat sitter det 29 personer. Av dem är 4 kvinnor. Alla dessa kvinnor röstade EMOT lagförslaget. Jag kan bara upprepa precis det som jag läste på en Instagram post idag: “Det var de enda fyra rösterna som borde ha räknats”

Jag får inte ihop det. HUR kan MÄN som INTE berörs av sagda lag få besluta om den? VARFÖR ska kvinnors kroppar vara någon form av allmän egendom?

Jag är och kommer alltid vara feminist.

Inte för att jag hatar män. Inte för att jag vill se kvinnor som det “högre könet”.

Utan för att jag verkligen tror på ett samhälle där var och en får bestämma över egen kropp. Ett samhälle där alla människor har lika värde om det så är på arbetsplatsen eller i rättegångar.

DU behöver inte tycka det är okej med abort.
DU får anse att det är fel.
DU får bli upprörd.
Men Du MÅSTE acceptera att varje kvinna har en egen rätt att ta det beslutet.
Du MÅSTE respektera en annan livmoderbärares beslut.

Jag vägrar låta min dotter, min älskade Áile, växa upp i ett samhälle där Kurt 65 år får bestämma över hennes kropp.

Jag vägrar vara tyst i denna diskussion. Jag gör det för min dotter och för alla andra som inte har någon röst.

Jag kämpar alltid för dig älskling. Till den dag jag drar mitt sista andetag! ❤

IMG_0884

 

Om en push-present till mig själv.

När jag var gravid lovade jag mig själv att så fort ungen va ute skulle det bli en tröja till mig.

En tröja blev det, men jag har helt glömt bort att visa den åt er!

Tide E.Á (efter Áile)  bjuder ju, som alla vet, på lite mindre egentid än man var/är van vid.

Till min stora lycka var det en vecka där hon sov mer än var vaken 😉 , och då passade jag på att sticka mig en tröja.

IMG_0961_Fotor.jpg
Det här med att sticka saker åt mig själv.
Jag älskar att använda mina stickade alster, hatar att sticka dem.

Det tar ju så oändligt mycket längre att sticka en tröja åt mig än åt Áile 😉

IMG_0956_Fotor

Tröjan är i alla fullaste fall stickat efter ett DROPS mönster vid namn Golden Heart.

Lagom lång, jag gillar inte riktig croppade modeller, med trekvarts ärm.
Jag gjorde dessutom min ett par cm längre än anvisningarna på mönstret, för att säkerställa mig om att min mage inte ska dö av frostskador 😉

IMG_0958_Fotor

Jag har, föga förvånande, stickat min tröja i DROPS Merino Extra Fine.
Färgerna 03 (mörkgrå) och 01 (natur)

Perfekt för kyliga vår/höstkvällar!

-I

 

Om en morsdagsgåva.

Trevlig tisdag på er!

Hoppas er helg var trevlig, även om morsdagens väderlek inte var det bästa.

Jag fick fira min första morsdag.

Jag fick sovmorgon, frukost på säng och påfyllning i mitt mönster-förråd.

IMG_0938.JPG

Boken ovan har varit på min önskelista ett bra tag och tydligen hade Herr B snajjat  mina något… självklara hintar under de gångna månaderna.

Ni skulle bli förvånad hur många gånger man kan få in boktiteln under en helt vanlig konversation om vi säger som så 😉

Ojj ojj ojj vad mycket fint den innehöll. Det är nästan så den slår mina KlompeLompe favoriter!

Jag slafsade i mig min frukost, gosade med Áile och skred sen genast till verket 😉

IMG_0944.JPG

En Dahlia-romper finns som bäst på stickorna och med liiite flyt kanske jag hinner färdigställa den inför helgens resa!

Vi ska ta oss söderut för att hälsa på min mors moster i helgen, och i ärlighetens namn är jag inte alldeles taggad.
Jag vill verkligen träffa Moster I men fy för att resa.
Jag är en sån hemma-frass att det nästan är sorgligt 😉

Planen är i alla fullaste fall att rompern skall bli klar…

… så att jag kan påbörja ett nytt projekt att sticka i tåget 😉

-I

 

Om Lille-rilletrille rompern.

ÄNTLIGEN!

Ännu ett projekt ur KLOMPELOMPES SOMMERBARN har kommit av stickorna.

Och jag älskar den!

IMG_0878_Fotor

IMG_0880_Fotor

Denna gång är det Lille rilletrille-rompern som sett dagens ljus 🙂

IMG_0868_Fotor

Jag har stickat min i DROPS Baby Merino
Färg: 42 “Petrol”

IMG_0874_Fotor

IMG_0872_Fotor

Det är en oerhörd tur att det vankas kalas och morsdag i helgen, denna kommer Áile ❤ få använda flitigt (Förutsatt att hon inte dränker den i batat eller mjölk då förstås 😉 )

 -I

Om tomatplantor.

👋🏻

Minns ni när jag och dootro fixade med påskgräs?

I samma veva beslöt jag mig för att försöka driva upp tomatplantor.

Jag vet inte om det är någon form av ålderskris, eller om intresset för trädgård och gröna ting kommer med åldern men det är SÅ roligt att syssla med.

Jag gjorde precis som förra året. Skar ett par skivor av en tomat vi hade i kylskåpet och satta ner dem i jorden.
Mitt tålamod är ju verkligen inte det bästa, men förra året gick det snabbt och även om plantorna tyvärr inte hann växa till sig så mycket att de fick tomater var jag mäkta imponerad över mina gröna fingrar.

Och skåda!

Även detta år har jag överraskat både mig själv och Herr B med mina kunskaper.


IMG_0808.JPG

Det höll på att bli lite trångt om saligheten i krukan så nu har vi planterat om dem och håller tummarna för att de orkar växa vidare…

IMG_0813.JPG

…och att katterna inte listar ut hur de ska ta sig in i mitt något DIY:ade “växthus” 😉

Man tager vad man haver så att säga, och just nu får min tårtkupa hoppa in som “kattskydd”. Nu gäller det bara att se till att kupan inte “sluter tätt” så att plantorna kvävs…

Jag satte även ner ett gäng paprika kärnor i en uppdrivnings-låda och även dessa verkar trivas, för på bara en vecka har även dessa små tittat upp 🌱 !

IMG_0810.JPG

Nu får vi hoppas att den sista snön faktist föll i helgen så att vi kan börja fixa med lite annat ätbart på utsidan 🥕

-I

Read More »