Livet

Om en osynlig social kod


I dagens Kyrkpressen kan man läsa en insändare skriven av Carl-Wilhelm Stenman.

IMG_20170309_174428_Fotor

En mycket välskriven insändare, som behandlar ett intressant och viktigt ämne.

Jag är uppvuxen i Larsmo.

I Larsmo hör en stor del av invånarna till Laestadianismen. Laestadianismen är en väckelserörelse, uppkallad efter Lars Levi Laestadius.

Min familj hör inte till den här väckelserörelsen. Jag har satt min fot i ett bönehus en gång, och det var när min lågstadieklass blev inbjudna till ett nybyggt bönehus bredvid skolan.

I lågstadiet var inte den här “uppdelningen” lika stor, utan precis som Stenman skriver i sin artikel, blev den mycket tydligare i högstadiet.

Jag har, under årens lopp, haft en del bekanta i skolan som hört till Laestadianismen men vi har aldrig umgåtts utanför skolan. Det har aldrig kommit på tal att man skulle hänga en fredagkväll, eller ta en kaffe en eftermiddag.

Varför?

Jag vill skriva att det beror på att man haft olika åsikter, olika tro eller olika syn på saker. Men jag är inte helt säker på att det är orsaken, det kan bara vara så enkelt att det “bara blivit såhär.”

När jag började studera i höst träffade jag min goda vän Matilda. Hon och hennes familj är medlemmar i Laestadianismen och hon är den första jag satt mig ner med och diskuterat det här ämnet med. Vi kommer överens, även fast vi har olika åsikter, för att vi är överens om att vi inte kan vara överens om allt.

För det är ju just det.

Mitt synsätt är inte bättre än någon annans, mina åsikter är inte de enda rätta. Ingen av oss kan med 100% säkerhet säga “Det här är den enda sanningen”. Det vet inte inte fören vi en dag möter den.

Vi måste kanske inse, att även om man inte delar samma livsåskådning eller samma åsikter, kan man vara vänner. Vi måste bara respektera varandra, respektera den andra partens synsätt. Respektera den andra partens val att leva sitt liv.

Jag medger att det ibland kan vara lite knepigt.

Jag är en person med starka åsikter, men jag är även en person som älskar att höra andras åsikter och tankar. Ibland har jag säkert uttryckt mig klumpigt eller sagt något som tagits på fel sätt, och det ber jag om ursäkt för,

men.

Jag är jag, och det är jag stolt över. Precis som du är du och är stolt över det.

Jag tror inte det här är ett oöverkomligt problem.

Vi måste bara ta oss i kragen, koka en kaffekopp, bjuda in grannen och inse att även fast vi har olika sätt att leva våra liv på är vi alla Larsmobor.

Och det mina vänner, är något att vara stolta över!

-I


Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s